Alfabetet
Det svenske alfabetet er litt forskjellig fra det norske:
ä og ö i stedet for æ og ø
rekkefølgen av de tre siste bokstavene: å, ä, ö (no.: æ, ø, å)
Substantiv og artikler
Grammatisk kjønn
Svensk riksspråk har to grammatiske kjønn: felleskjønn (utrum) og intetkjønn (neutrum). (Dialektene kan også ha hunkjønn.)
De fleste ord har bare ett kjønn. En mindre gruppe kan likevel bøyes både som felleskjønn og intetkjønn, for eksempel en/ett intervall, en/ett paraply og en/ett test.
En del ord har forskjellig kjønn i svensk og norsk. For eksempel:
en bild – et bilde
en miljø – et miljø
en människa – et menneske
ett förnuft – en fornuft
ett krig – en krig
ett straff – en straff
Ubestemt artikkel
Den ubestemte artikkelen er en i felleskjønn og ett i intetkjønn. Den regnes ofte som et pronomen.
Bøyning
Svenske substantiv deles inn i 6 klasser. Bøyningen i ubestemt flertall bestemmer klasse:
| klasse | ubestemt entall | bestemt entall | ubestemt flertall | bestemt flertall |
|---|---|---|---|---|
| 1 -or | gata | gatan | gator | gatorna |
| 2 -ar | båt | båten | båtar | båtarna |
| 3 -er | röst | rösten | röster | rösterna |
| 4 -r | linje | linjen | linjer | linjerna |
| 5 -n | äpple | äpplet | äpplen | äpplena |
| 6 - | ägg | ägget | ägg | äggen |
Klasse 1 og 2 er felleskjønn.
Klasse 3 og 4 er nesten alltid felleskjønn.
Klasse 5 er intetkjønn.
Klasse 6 er nesten alltid intetkjønn.
De enkelte klassene
1 gata-klassen
a) de fleste felleskjønnsord som ender på -a i ubestemt entall: mamma-mammor, känsla-känslor, pizza-pizzor
b) en del ord som ender på konsonant: våg-vågor, ros-rosor, toffel-tofflor, åder-ådror
c) avledninger på -a, -inna, -(er)ska, -essa, -issa og -sla: danska-danskor (dansk kvinne), lärarinna-lärarinnor, baronessa-baronessor, diakonissa-diakonissor, rädsla-rädslor
2 båt-klassen
a) de fleste enstavelses felleskjønnsord som ender på konsonant: båt-båtar, kåk-kåkar, nål-nålar
b) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett konsonant: potatis-potatisar, jumper-jumprar
c) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett -e: pojke-pojkar, kälke-kälkar, jätte-jättar
d) de fleste flerstavelses felleskjønnsord som ender på trykklett -el, -en og -er. (e-en faller bort i flertall.) fågel-fåglar, öken-öknar, åker-åkrar
c) en del enstavelses felleskjønnsord som ender på lang vokal: sjö-sjöar, ö-öar, slå-slåar, bro-broar
3 röst-klassen
a) felleskjønnsord som tilsvarer klasse 2 a: röst-röster, katt-katter, sport-sporter
b) felleskjønnsord som tilsvarer klasse 2 d: muskel-muskler, fiber-fibrer
c) felleskjønnsord med trykktung endestavelse i entall: amiral-amiraler, akademi-akademier, platå-platåer
d) felleskjønnsord som ikke er sammensetninger, men uttales som om de var det: idrott-idrotter, följetong-följetonger. Mange lånord: dekan-dekaner, jury-juryer, historia-historier
d) mange fremmedord (felleskjønn), bl.a.: barrikad-barrikader, doktorand-doktorander, konferens-konferenser, turist-turister
e) flerstavelses felleskjønnsord med trykksterk endevokal: bryggeri-bryggerier, kafé-kaféer, parti-partier
f) flerstavelses intetkjønnsord på -eum og -ium: museum-museer, gymnasium-gymnasier
4 linje-klassen
a) enkelte flerstavelses felleskjønnsord på trykklett -e: linje-linjer, aktie-aktier, same-samer
b) enkelte flerstavelses felleskjønnsord på annen trykklett vokal: hustru-hustrur, vallmo-vallmor
c) enkelte enstavelsesord med lang vokal: sko-skor, tå-tår, -bo-bor (kalmarbo)
5 äpple-klassen
a) intetkjønnsord med trykklett endevokal: hjärta-hjärtan, city-cityn. Avledninger med -ande/-ende, -e og -sle: meddelande-meddelanden, möte-möten, bränsle-bränslen
b) enstavelses intetkjønnsord på lang vokal: bi-bin, fly-flyn, frö-frön
6 ägg-klassen
a) ord med ubøyd ubestemt flertall på konsonant (mest intetkjønn): lås, papper. En rekke avledninger: parlament, citat, budskap
b) intetkjønnsavledninger på -are, -ande, -iker og -(i)er: läkare, musiker, litauer
Genitiv (eieform)
Genitiv ender på -s, som i norsk: Annikas båt, Pippis häst
Norsk kan uttrykke eiendom eller tilhørighet til eller sin (båten til Annika, Annika sin båt). Det går ikke i svensk.
Adjektiv
Gradbøyning
Adjektiv gradbøyes med endelse eller med mer/mest:
grön – grönare – grönast
ond – ondare – ondast
spännande – mer spännande – mest spännande
Mange adjektiv gradbøyes med endelse i noen betydninger, med mer og mest i andre.
Noen vanlige adjektiv med uregelmessig bøyning:
bra – bättre – bäst
dålig – sämre – sämst
gammal – äldre – äldst
liten – mindre – minst
många – fler – flest
stor – större – störst
Samsvarsbøyning
Svensk har både grammatisk og betydningsmessig samsvarsbøyning. Ved grammatisk kongruens får adjektivet form etter substantivets kjønn. Ved betydningsmessig etter substantivets betydning. Dette gjelder bl.a. ved uttrykk for personer. Det heter den store mannen, men den stora kvinnan, enda begge er ordene er felleskjønn.
| Entall | Flertall | |||
|---|---|---|---|---|
| ubestemt form felleskjønn | ubestemt form intetkjønn | bestemt form hankjønnsbøyning | bestemt form ikke-hankjønns-bøyning | |
| grön | grönt | gröne | gröna | gröna |
| konstlad | konstlat | konstlade | konstlade | konstlade |
Pronomen
Pronomen er en stor og uensartet ordklasse. Den kan inndeles på ulike måter. Her er bare en liten oversikt.
Personlige
| jag | mig |
| du | dig |
| han, hon, den, det | honom, henne, den, det |
| vi | oss |
| ni | er |
| de (dom) | dem (dom) |
Vanlig uttale av mig og dig er /mej:/ og /dej:/. Bokstavrett uttale brukes iblant i opplesning og poesi.
Dom brukes iblant i muntlig tale og hverdagsspråk istedenfor dem.
Ni brukes iblant i høflig tiltale til én person. (Bruken ser ut til å bre seg ("det nya ni-andet")).
Eiendom
| min | mitt | mina |
| din | ditt | dina |
| hans | hennes | dess |
| sin | sitt | sina |
| vår | vårt | våra |
| er | ert | era |
| deras |
Pronomenet settes foran det som eies. Det som eies, står i ubestemt form: min kjol, hennes pojke, deras idéer
Påpekende
Påpekende pronomen er denne/denna/detta/dessa, den/det/de här, den/det/de där og den/det/de.
Refleksive
Refleksive pronomen er sig og sin/sitt/sina.
Vanlig uttale av sig er /sej:/. Bokstavrett uttale brukes iblant i opplesning og poesi.
Spørreord
| vem (hvem) | ||
| vad (hva) | ||
| vad för (hva for) | ||
| vilken (hvilken) | vilket | vilka |
| vilkendera (hvilken av dem) | vilketdera | |
| hur (hvordan) | ||
| hurdan (hvordan, hva slags) | hurdant | hurdana |
| var (hvor) | ||
| varför (hvorfor) |
Verb
Infinitiv ender på -a, eller er uten endelse: böja, fråga, sy
Presens ender på -(e)r: böjer, frågar, syr
Presens partisipp ender på -ande/-ende: frågande, stående
Preteritum (svake verb) ender på -de, -te, -dde: frågade, döpte, sydde
Mange sammensatte verb kan ha løs sammensetning, bl.a.: upprusta – rusta upp, uppstämma – stämma upp, uppta – ta upp, uppväga – väga upp. Løs sammensetning er ofte det vanligste.
Fremtid (futurum) uttrykkes med kommer att eller ska(ll) + infinitiv av hovedverbet. Kommer att er vanligst.
Ønske kan uttrykke med vill (jag vill ...), konjunktivformen vore (det vore bra om ...) eller skulle (det skulle vara ...)
Noen sterke og uregelmessige verb
| Infinitiv | Presens | Preteritum | Perfektum |
|---|---|---|---|
| be | ber | bad | har bett |
| binda | binder | band | har bundit |
| bita | biter | bet | har bitit |
| bjuda | bjuder | bjöd | har bjudit |
| bli(va) | bli(ve)r | blev | har blivit |
| brinna | brinner | brann | har brunnit |
| bryta | bryter | bröt | har brutit |
| bära | bär | bar | har burit |
| dra | drar | drog | har dragit |
| dricka | dricker | drack | har druckit |
| driva | driver | drev | har drivit |
| dö | dör | dog | har dött |
| falla | faller | föll | har fallit |
| fara | far | for | har farit |
| finna | finner | fann | har funnit |
| flyga | flyger | flög | har flugit |
| flyta | flyter | flöt | har flutit |
| frysa | fryser | frös (intr.)/fryste (tr.) | har frusit |
| få | får | fick | har fått |
| försvinna | försvinner | försvann | har försvunnit |
| ge | ger | gav | har gett |
| glädja | gläder | gladde | har glatt |
| gripa | griper | grep | har gripit |
| gråta | gråter | grät | har gråtit |
| gå | går | gick | har gått |
| göra | gör | gjorde | har gjort |
| heta | heter | hette | har hetat |
| hjälpa | hjälper | hjälpte | har hjälpt |
| hugga | hugger | högg | har huggit |
| hålla | håller | höll | har hållit |
| kliva | kliver | klev | har klivit |
| knyta | knyter | knöt | har knutit |
| komma | kommer | kom | har kommit |
| krypa | kryper | kröp | har krupit |
| kunna | kan | kunde | har kunnat |
| le | ler | log | har lett |
| lida | lider | led | har lidit |
| ligga | ligger | låg | har legat |
| ljuga | ljuger | ljög | har ljugit |
| låta | låter | lät | har låtit |
| lägga | lägger | lade | har lagt |
| njuta | njuter | njöt | har njutit |
| nysa | nyser | nös | har nyst |
| rida | rider | red | har ridit |
| rinna | rinner | rann | har runnit |
| riva | river | rev | har rivit |
| se | ser | såg | har sett |
| sitta | sitter | satt | har suttit |
| sjunga | sjunger | sjöng | har sjungit |
| sjunka | sjunker | sjönk | har sjunkit |
| skilja | skiljer | skilde/skiljde | har skilt/skiljt |
| skina | skiner | sken | har skinit |
| skjuta | skjuter | sköt | har skjutit |
| skola | ska(ll) | skulle | har skolat |
| skrika | skriker | skrek | har skrikit |
| skriva | skriver | skrev | har skrivit |
| skära | skär | skar | har skurit |
| slippa | slipper | slapp | har sluppit |
| slita | sliter | slet | har slitit |
| sluta | sluter | slöt | har slutit |
| slå | slår | slog | har slagit |
| snyta | snyter | snöt | har snutit |
| sova | sover | sov | har sovit |
| spricka | spricker | sprack | har spruckit |
| sprida | sprider | spred/spridde | har spridit/spritt |
| springa | springer | sprang | har sprungit |
| spörja | spörjer | sporde | har sport |
| stiga | stiger | steg | har stigit |
| stjäla | stjäl | stal | har stulit |
| stryka | stryker | strök | har strukit |
| stå | står | stod | har stått |
| suga | suger | sög | har sugit |
| supa | super | söp | har supit |
| svälja | sväljer | svalde | har svalt |
| säga | säger | sa/sade | har sagt |
| sälja | säljer | sålde | har sålt |
| sätta | sätter | satte | har satt |
| ta | tar | tog | har tagit |
| tiga | tiger | teg | har tigit |
| vara | är | var | har varit |
| veta | vet | visste | har vetat |
| vika | viker | vek | har vikit |
| vilja | vill | ville | har velat |
| vinna | vinner | vann | har vunnit |
| välja | väljer | valde | har valt |
| vänja | vänjer | vande | har vant |
| växa | växer | växte | har vuxit/växt |
| äta | äter | åt | har ätit |
Tallord
Grunntallene 1-20 og tiertallene opp til 100 er: en/ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra.
Sammensatte grunntall dannes slik: tjugotvå, tvåhundratjugotvå, tvåtusentvåhundratjugotvå.
Ordenstallene er: första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte, trettonde osv.